Ekonomisk stress och otillräckligt stöd – så beskriver personer med psykisk ohälsa sina livsvillkor i NSPH:s nya rapport

Livskvalitén för personer med psykisk ohälsa riskerar att påverkas negativt av den pressade ekonomiska situationen och av bristen i stöd från samhället. Det kan leda till förödande konsekvenser både för den enskilda individen och för samhället. Det framkommer i rapporten ”Det blir dyrare att leva ju sjukare jag är” – NPSH-rapporten 2024, en unik kartläggning kring livsvillkoren för personer med psykisk ohälsa.

– Resultaten som framkommer i rapporten kräver åtgärder hos vård och andra stödinstanser för personer med psykisk ohälsa. Inte minst är det aktuellt för det ekonomiska stödsystemet som idag tenderar att bidra till ytterligare ohälsa hos gruppen, säger Conny Allaskog, ordförande på NSPH.

Rapporten visar att över 50 procent av de som lever med psykisk ohälsa upplever att de inte fått den vård de har behov av, många är också missnöjda med stödet de har fått från samhället. Bland de som tidigare har haft negativa vårderfarenheter är det vanligt att uppleva att de inte får hjälp för sin psykiska ohälsa.  

 ”Det går lång tid mellan varje besök. Jag får hela tiden ringa själv och boka och ha koll på när jag ska ha uppföljning.  Jag har vård via primärvård och det känns som det är jag som håller i min egen vård och uppföljning. Hade inte jag gjort det hade jag förmodligen glömts bort.”  

Rapporten bygger bland annat på en undersökning gjord av NPSH våren 2024 som vände sig till personer med psykisk ohälsa och deras anhöriga. De som deltog i undersökningen fick svara på frågor om hur de upplever sin livskvalité, vad de har för erfarenheter av vård och annat stöd från det offentliga, samt om deras ekonomiska och sociala livsvillkor. Totalt deltog 2 342 personer, 1308 personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa och 1034 anhöriga.  

Negativa vårdupplevelser får långtgående konsekvenser 

De som får en positiv och fungerande relation till vården under sin vårdtid har bättre förutsättningar att skapa ett liv med hög livskvalité även efter avslutad vård. De som har haft en sämre upplevelse av vården skattar däremot sin livskvalité väsentligt lägre, även efter avslutade vårdkontakter. Samtidigt är det bara en av fyra som generellt tycker att de fått bra eller mycket bra hjälp från samhället för sin psykiska hälsa.  

–  Vi ser tydligt att bristande stöd från vården och samhällets övriga stödfunktioner får långtgående konsekvenser för enskilda individer. Negativa upplevelser gör att personer fortsätter skatta sin livskvalité lågt, även om de mår bättre psykiskt idag, säger Mårten Jansson, utredare på NSPH och en av författarna till rapporten. 

Svårt att påverka vården  

Sex av tio, av de som deltagit i undersökningen, anser att de inte kan påverka den vård eller det stöd de får. Många vittnar om att det är svårt att hitta information om vården och att de olika instanserna stundtals saknar insikt i de utmaningar personen står inför.  

– Vård och omsorg behöver lyssna på patienten i högre utsträckning och även vara beredda att ändra arbetssätt om patienten inte tycker att vården eller insatsen fungerar. Planering för vård och stöd behöver i högre utsträckning ske i samarbete med patienten och anhöriga. Det kräver givetvis att förutsättningarna för personalen inom vård och omsorg behöver förbättras, säger Mårten Jansson.  

Stigma kring psykisk ohälsa riskerar att leda till att många inte vill berätta för andra om sitt mående. I rapporten framkommer att många känner sig diskriminerade av vården, särskilt bland de som har haft en mer intensiv vårdkontakt. Här sticker resultatet framför allt ut bland de patienter som vårdats inom heldygnsvården och inom psykiatrisk tvångsvård. Den upplevda diskrimineringen riskerar att leda till att personer inte vågar ta kontakt med vården trots att behov finns, vilket NSPH också sett i tidigare undersökningar. 

Många lever i ekonomisk utsatthet  

Sambandet mellan psykisk ohälsa och ekonomisk utsatthet är tydligt. Vår rapport visar att nästan hälften av de som lever med psykisk ohälsa har haft svårt att klara sina löpande utgifter det senaste året. Över 60 procent uppger sig vara oroliga för sin ekonomiska situation. Bland de som oroar sig för sin ekonomi är det dessutom 75 procent som anger att de inte har en positiv syn på framtiden. 

 “Jag tycker att hjälpen jag får via vården är bra men när det kommer till ekonomin så är det en ständig stressfaktor. Jag gör allt jag kan för att må bättre och kunna jobba, men att hela tiden oroa sig för om pengarna ska räcka och hur framtiden kommer se ut är enormt påfrestande.”  

Av de som deltog i undersökningen är det drygt en tredjedel som får sin försörjning via Försäkringskassan. Många vittnar om att de är beroende av sina anhöriga för att klara av sina kostnader. Rapporten visar att ersättningsnivåerna är alltför låga för att leva på, de är även otrygga och ansökningsprocesser är ofta svåra att förstå. Många beskriver en konstant oro för att de inte ska kunna betala sina räkningar.   

“Att leva med den konstanta rädslan att bli utförsäkrad gör INTE att man kan slappna av och fokusera på att läka i lugn och ro. I stället ger den inre stressen ökade hälsoproblem.”  

Än mer oroväckande är de studier som pekar på sambandet mellan ekonomisk utsatthet, ohälsa och suicid. Socialstyrelsen menar att det finns en förhöjd risk för suicid vid psykisk ohälsa och ekonomisk utsatthet.  

–  Vi menar att det behöver genomföras en helhetsöversyn av det ekonomiska stödsystemet för personer med psykisk ohälsa. Även kunskapen hos de som arbetar med ekonomiskt stöd behöver öka, kring exempelvis psykisk ohälsa, funktionsnedsättningar och bemötandefrågor, säger Conny Allaskog. 

Vikten av sociala nätverk  

Att ha ett nätverk, vänner och familj, som kan ge stöd till den enskilda som drabbats av psykisk ohälsa är väldigt viktigt. Resultatet av undersökningen visar att de som saknar vänner ser mer negativt på framtiden och upplever en lägre livskvalité. Det framkommer även att mötesplatser, sociala stödinsatser och kontaktpersoner ofta har stor betydelse för den enskilda individens möjlighet till social kontakt, särskilt för de som saknar ett eget socialt nätverk.   

– Patient-, brukar- och anhörigorganisationer är för många som lever med psykisk ohälsa och deras anhöriga oerhört viktiga. För att vi ska kunna nå ut till fler grupper och i hela landet, behöver det offentliga säkerställa en långsiktig och hållbar finansiering för våra organisationer, säger Conny Allaskog.  

 Läs hela NSPH-rapporten 2024