”Samproduktion en vinst för alla”
Att skapa forskning tillsammans med dem som forskningen berör – så kallad samproduktion – kräver tid, resurser och samordning. Att våga bryta ny mark i nya samarbetsformer kräver mod och nytänkande. Vinsten är mer verklighetsförankrad, personorienterad forskning som bottnar i brukarrörelsens samlade erfarenheter.
Under snart tre år har det för Sverige banbrytande samarbetet inom det sexåriga forskningsprogrammet UserInvolve pågått. Det syftar till att studera olika metoder för brukarinflytande. Detta i samarbete med den organiserade brukarrörelsen i form av NSPH.
Vilka erfarenheter har de inblandande när forskningsprojektet nått halvvägs?
Urban Markström, Umeå universitet
Urban Markström vid Umeå universitet, som är programledare för UserInvolve, konstaterade att det varit en extremt lärorik period och att han känt sig väldigt ödmjukt inför uppgiften. Detta är deras första erfarenhet av att faktiskt genomföra ett långsiktigt forskningsprogram tillsammans med brukarrörelsen representerad av NSPH. Arbetet började redan innan forskningsprogrammet drog i gång, då framtagningen av ansökan också var en gemensam process.
– Det har tagit mer tid, och dessutom med nya saker som tar tid. Att öppna nya dörrar och arbeta på ett nytt sätt medför nya krav på oss och ny input. Men vi vinner på det i förlängningen, då arbetet bottnar i en samsyn. På detta sätt kan vi hitta forskningsfrågor som ligger mer i linje med våra samarbetspartners upplevelser och perspektiv.
Konferensen leddes av Mårten Jansson, utredare på NSPH
Mårten Jansson, utredare på NSPH, beskriver det som att kartan för forskningen ritas om.
–Samproduktion blir en vinst för alla. Det skapar forskning som förhoppningsvis generar nya aktiviteter, som kan knoppas av som nya projekt, sade Mårten Jansson.
I korthet verkar alla inblandade parter rörande ense om att arbetet är meningsfullt och givande, men att etablera tillit och förståelse för varandras erfarenheter och perspektiv tar tid.
–Vi vet nu att det är svårt att veta på förhand vad samverkan kommer att kosta, . Samverkansprocesser tar längre tid än förväntat, vi måste förstå varandras världar, sade Conny Allaskog, ordförande för NSPH.
Under konferensen togs den pågående forskningen inom brukarrevisioner, delat beslutsfattande respektive peer support upp:
BRUKARREVISIONER: Utan återkoppling riskerar förtroendet att urholkas
Hilda Näslund, forskare vid Umeå universitet, berättade om den aktuella forskningen kring brukarrevisioner.
– Det vi kan se är bland annat att brukarrevisioner främst förekommer i storstadsregionerna. Det väcker frågor kring hur förutsättningarna är för brukarrevisioner i mindre kommuner, vilket kan bli ett viktigt forskningsområde framöver, sade Hilda Näslund.
Det finns en hög tillit till metoden men kan samtidigt finnas tvivel hos brukarna om huruvida resultaten kommer tas tillvara. För att arbetet ska bli hållbart med ett varaktigt engagemang hos deltagarna så behöver de kunna se konkreta verksamhetsförändringar. För att det ska bli verklighet så behövs en implementeringsplan med uppföljning.
Något som Hilda Näslund lyfte fram som anmärkningsvärt i sammanhanget är att ingen av verksamheterna som medverkar i studien hade återkopplat till brukarna om hur resultatet skulle användas.
Brukarrevisioner är en arbetsmetod som gör alla till vinnare
– Brukarrevisioner är en arbetsmetod som gör alla till vinnare: brukare får större samhällstillit, personalen får feedback och verksamheten ges möjlighet att jobba mer effektivt, sade Gunvi Haggren från Verdandi i ett efterföljande samtal kring brukarrevisioner.
Hon menar precis som Hilda Näslund att det är viktigt att komma tillbaka och göra uppföljningar efter brukarrevisioner.
– Det sker inte idag men skulle behövas för att kunna se verkliga förändringar, sade Gunvi Haggren.
Elsa Kjellander från Brukarrevisionsbyrån i Uppsala län menade i sin tur att brukarrevisorerna, som alltid har egen erfarenhet av psykisk ohälsa, inger förtroenden och medverkar till ärliga svar.
– De lyssnar på ett annat sätt, och gör att brukaren får möta personalen i en annan roll och i ett sammanhang där deras egna erfarenheter är viktiga.
DELAT BESLUTSFATTANDE: Forskarfokus på bättre samarbete inom SIP
Katarina Grim, Karlstad universitet
Forskaren Katarina Grim från Karlstads universitet var på plats och berättade om ett pågående treårigt projekt rörande hur delat beslutsfattande tillämpas inom SIP, samordnad individuell plan. Utgångspunkten är att delat beslutsfattande stödjer och tydliggör personcentreningen inom sjuk- och hälsovård.
Det man kunnat se hittills är att det finns utmaningar med att genomföra delat beslutsfattande i praktiken inom SIP: oklarheter kring syftet med mötena samt otydliga mål, brist på beslut och uppföljningar, inbjudna personer uteblir, personal som medverkar saknar mandat.
På organisationsnivå är hindren bland annat brist på enhetlig infrastruktur, samverkansproblem på grund av maktförhållanden och olika organisationskulturer, brist på kunskap och samsyn samt att SIP främst används reaktivt.
– SIP präglas fortfarande av en praktik där delaktighet upplevs som problematiskt för personal och brukare, och i synnerhet för de berörda individerna att kunna vara aktiva och ha inflytande. Många brukare upplever att det är oklart vad det är för ett möte, där inga beslut fattas eller inget händer efter mötet, sade Katarina Grim.
Ulla-Karin Schön, Stockholms universitet
Personalen uttryckte istället oro inför att skapa förhoppningar som inte kan infrias, varierande tilltro till brukarnas förmåga samt en vilja att inte belasta dem.
Så vad göra för att det ska funka bättre? Forskarna tog fasta på att skapa bättre mötesrutiner för att skapa samsyn och mer konkreta resultat. Med utbildning samt en förbättrad blankett fick deltagarna mer kunskap, blev mer förberedda och stärktes i tilltron till sin kompetens.
– Vi ville skapa ökad tydlighet med formaliserade rutiner för arbetet med SIP före, under och efter mötet. Även viktigt att skapa en tydlig agenda samt att rätt personer bjuds in som har mandat att ta beslut, sade Ulla-Karin Schön, Stockholms universitet.
Forskningsstudien visar att med bättre dokumentation och stöd för det förberedande arbetet får både personal och brukare stärkt tilltro till sin kompetens, och utfallet av SIP förbättras.
PEER SUPPORT: En lång process innan effektmätningarna nu kan dra i gång
Patrick Engdahl, Lunds universitet
–Sverige ligger ganska lågt fram sett till att det finns en bra grundutbildning för peer supportrar. Vi har inte riktigt hunnit komma i kapp våra grannländer när det gäller omfattningen då vi än så länge bara har runt hundra peer supportrar. Vi behöver säkra finansiellt stöd för säkra en långsiktig tillväxt med fler supportrar, säger Patrik Engdahl på Lunds universitet som forskar kring effekterna av peer support.
Han berättade vad som gjorts hittills i projektet rörande peer support: först en kartläggning av peer support i Sverige med en påföljande studie kring samproduktion för ett enas om hur effekterna av peer support ska kunna mätas. Nu hoppas de snart kunna dra i gång den första effektstudien i Sverige: vad kan vi se att peer support bidrar med?
I ett samtal med forskaren Elisabeth Argentzell, Lunds universitet, och Conny Allaskog, ordförande för NSPH, berättade Patrik Engdahl att en av de största utmaningarna har varit hur studierna ska utformas för att kunna mäta effekterna av peer support. Peer supportrar, utbildade stödpersoner med egen erfarenhet av psykisk ohälsa, kan arbeta på en rad olika områden inom sjukvård och omsorg, allt ifrån slutenvården och rättspsykiatrin till kommunala stödverksamheter och skolor. I forskningen har samarbetet med NSPH och brukarrörelsen varit avgörande, och de olika perspektiven har fått mötas.
–Hur paketerar man något så dynamiskt till en mätbar intervention? Och i en svensk kontext? Vi har fått skapa en infrastruktur för att bygga samproduktion, där vi kunnat mötas för att lära oss på varsitt håll, sade Patrik Engdahl.
Elisabeth Argentzell, Lunds universitet
Conny Allaskog beskrev det som en process att hitta en gemensam väg framåt och en samsyn kring vad som ska mätas. NSPH var med och definierade peer support som svenskt begrepp och etablerade peer supporten som yrkesroll.
–Det är utmaning att forska kring det här, och vi har valt att lägga resurser på detta då vi tycker att det är så viktigt. Vi har varit med och implementerat Peer Support i Sverige i tio år nu. Det är viktigt att kunna se effekten, sade Conny Allaskog.
–Den yrkesspecifika kunskapen hade vi forskare inte kunnat ta fram på egen hand, konstaterade forskaren Elisabeth Argentzell från Lunds universitet.
Patrik Engdahl hoppas och tror att genom att påvisa effekterna av peer support inom svensk sjukvård och omsorg så kan det bidra till man ökar legitimiteten för den framväxande yrkesrollen.
Nya grupper bjuds in att påverka
Urban Markström och Anneli Gustafsson
I panelsamtalet om samproduktion inledde Elin Inge från Uppsala universitet med att konstatera att det är forskning som görs MED en grupp snarare än OM.
– Genom att flytta fokus och få med det erfarenhetsbaserade perspektivet i forskningen så blir den mer samhällsrelevant och mer användbar. Det är också rättighetsfråga, grupper som berörs av forskningen har rätt att involveras, sade Elin Inge.
Hon konstaterade vidare hon ser förändringar inom forskarvärlden: det finns en större medvetenhet om vikten av samproduktion, vilket i sin tur ställer nya krav.
– Vi måste lära oss hur vi hanterar diskussioner kring kunskap med nya grupper utanför forskarvärlden, vilket är ovant och kan kännas läskigt, sade Elin Inge.
–Att forskningen blir mer relevant är viktigt, vi ställer nog inte alltid de rätta frågorna. Vi kan bli bättre på det via samverkansprocessen, sade Zophia Mellgren från SKR
Som samordnare är forskaren Anneli Gustafsson spindeln i nätet och fungerar som en brygga mellan NSPH, där hon har en deltidsanställning, och övriga forskakollegor inom UserInvolve. Hon liknar NSPH som en stor och värdefull plattform av egenerfaren kunskap i Sverige som forskarna genom samarbetet nu kan få ta del av.
–För att brukarrörelsen ska få möjlighet att medverka måste vi lägga resurser på samverkan. Vi behöver lägga pengar på andra roller än forskare, ju mer vi samproducerar inser vi behovet av att kommunicera.
Allt fler efterfrågar samproducerad forskning
Conny Allaskog, NSPH
Conny Allaskog konstaterade att NSPH får många förfrågningar rörande medverkan i forskningsprojekt. Det har vuxit mycket de senare 3–4 åren. Huruvida NSPH väljer att tacka ja till att medverka beror på en rad saker: vilken roll NSPH kommer ha i organisationen, vilka resurser som avsätts, möjligheterna att påverka och att medverka på likvärdiga villkor.
Forskningsrådet Forte förmedlar varje år anslag till en lång rad forskningsprojekt. Stella Jacobson från Forte berättade att i runt 90 procent av ansökningarna så finns samverkan med.
–Vi frågar i vilken grad de tänker samverka, och försöker nu analysera på djupet innebörden av ansökningarna. Tar de höjd för att det krävs inte bara mer pengar utan också mer tid?
Forskaren Petra Svedberg, vid Högskolan i Halmstad, lyfte fram att i skenet av de allmänna besparingarna inom vården så är det viktigt att få fram värdena inom samproduktion.
– Om man engagerar sig vill man se att det får genomslag. Att de resurser som läggs ner ger något, sade Petra Svedberg, sade hon i den avslutade framtidsspaningen om samproduktion i forskning.
Urban Markström hoppas att arbetet inom UserInvolve kan inspirera och ge konkreta exempel på hur man kan göra. I stort handlar det om att bygga relationer och skapa samarbetsprocesser. Något som kan vara ovant för forskare som är vana sedan tidigare att studera sitt forskningsområde och sedan dra sig tillbaka till kontoret för att bearbeta resultatet.
–Det finns risk för att det blir en för hög tröskel, det är viktigare att bara börja någonstans så att man kommer i gång.
info@nsphskaraborg.se