NSPH lyfter patienters och anhörigas perspektiv i utredning kring sjukhusens psykiatriska akutmottagningar 

NSPH har haft i uppdrag av Socialstyrelsen att bidra i arbetet med att samla patienters och anhörigas upplevelser av att söka vård på sjukhusens psykakuter. Arbetet är en del av Socialstyrelsens uppdrag från regeringen att ta reda på hur sjukhusens psykiatriska akutmottagningar fungerar och vad som behöver utvecklas för att de ska fungera bättre.

NSPH har inom ramen för arbetet bistått med att samla in kunskap från patienter och anhöriga genom fokusgrupper. Utifrån det deltagare berättade för oss i samtalen har vi kunnat ringa in flera viktiga kvaliteter som patienter och anhöriga ofta upplever saknas på psykakuterna – och vad avsaknaden av dem får för konsekvenser för patienter och anhöriga. 

Socialstyrelsen har samtidigt i sin del av arbetet gjort besök runt om i landet och intervjuat personal och chefer, dels om hur de ser på psykakuternas verksamhet dels kring vad de ser för utmaningar och förbättringsområden. 

Resultat så här långt 

måste bli bättre på att ta emot patienter och anhöriga

– När det gäller just psykakuterna visar NSPH:s fokusgrupper väldigt tydligt att psykiatrin generellt måste bli bättre på att ta emot patienter och anhöriga så att de känner sig trygga, lyssnade på och trodda på. Det gäller både direkt när man kommer till psykakuten, medan man väntar och senare när man får sin formella medicinska bedömning, säger Mårten Jansson, utredare på NSPH som genomfört fokusgrupperna. 

Det framkommer också att patienter och anhöriga ofta känner sig maktlösa oavsett om man blir inskriven eller nekas vård.  

Mårten Jansson, utredare NSPH

-Känslan av maktlöshet beskrivs till exempel i de fall som patienter nekats vård men inte erbjudits några andra alternativ till att kunna börja må bättre.  Det är viktigt att oavsett vad man fattar för beslut så måste det ge hopp till både den som mår dåligt och den anhörige som följt med – eller väntar hemma, fortsätter Mårten Jansson 

Arbetet består också av att NSPH bjudits in till flera dialogmöten tillsammans med både Socialstyrelsen, psykiatrin, andra myndigheter (t.ex. polisen), forskare och professionsförbund.   

– Vi har diskuterat förbättringsområden, tagit del av åtgärdsförslag och rangordnat dem med andra aktörer. I dialogen har vi kunnat lyfta patienter och anhörigas perspektiv, vilket varit viktigt. Utifrån fokusgruppernas resultat har vi argumenterat för vad som behöver förbättras, baserat på det patienter och anhöriga lyft fram, säger Mårten Jansson. 

Även om uppdraget har handlat om hur man ska utveckla det akuta mottagandet på sjukhus har alla deltagande parter i arbetet lyft behovet av att få andra delar av psykiatrin att fungera bättre för att patienterna slipper hamna i så akuta behov. Det kan till exempel handla om fler platser för självvald inläggning, öppenvård med möjlighet att ta emot med kort varsel, fler mobila team och psykiatriambulanser för att nämna några av de förslag som nämnts i dialogerna.  

Nästa steg i arbetet 

Socialstyrelsen ska redovisa arbetet för regeringen den 1:e september. De ska också i sin redovisning lämna förslag till regeringen på vad man bör satsa på för att utveckla verksamheten framåt.    

-Vi får gehör för NPSH:s ståndpunkter och de perspektiv vi tycker är viktiga för kommande förslag. När Socialstyrelsens rapport sedan är klar kan den fokusera på resurser, organisation, juridik, samverkan och metodimplementering. Då bör vi i brukarrörelsen använda analysen från våra fokusgrupper i dialogen med regionerna om utveckling av psykiatrins akutvård. Vi måste gemensamt arbeta för att lyfta patient- och anhörigperspektivet i beslut om förändringar, avslutar Mårten Jansson.