Brukarinflytande är prioriterat men det saknas resurser och ett systematiskt arbetssätt 

Patienter, brukare och anhöriga bör bli mer delaktiga i sin egen vård och få större inflytande i beslut som fattas i olika samhällsinstanser som rör deras situation. Att arbeta för ökat brukarinflytande är ett av NSPH:s kärnuppdrag. Det finns krav på att kommuner och regioner ska arbeta med brukarinflytande i sina verksamheter men i NSPH-rapporten 2024 framkommer det att det saknas resurser och att arbetet skulle behöva genomföras mer systematiskt. 

– Genom ökad delaktighet och större inflytande ökar kvalitén och möjligheten att möta enskilda behov, därför är det jätteviktigt att det finns ett fungerande arbete med brukarinflytande, säger Conny Allaskog, ordförande på NSPH. 

På uppdrag av NSPH genomförde utredningsföretaget Novus under tidig vår 2024 en undersökning om hur landets kommuner och regioner arbetar med brukarinflytande idag. Sammanlagt deltog 94 kommuner och 6 regioner i undersökningen.  

Conny Allaskog, ordförande NSPH.

– Undersökningen ger oss viktig kunskap om hur arbetet med brukarinflytande uppfattas och fungerar idag bland offentliga aktörer på kommunal och regional nivå. Det blir ett viktigt underlag till hur vi tar arbetet framåt, fortsätter Conny Allaskog.  

Prioriterat och viktigt men brist på resurser

Av de kommuner och regioner som svarat i undersökningen uppger åtta av tio att brukarinflytande inom psykisk hälsa-området är prioriterat. Flera lyfter vikten av brukarinflytande för att få in olika infallsvinklar från målgruppen och på det sättet förändra och förbättra verksamheten. 

”Brukarinflytandet ger en ökad kännedom om vilket stöd som behövs på grupp- och individnivå men också gällande anhörigstöd. Vi är en liten kommun och kan inte ha allt och därför är brukarinflytandet viktigt för att maximera individanpassningen och nyttan”, det skriver en av de svarande kommunerna i undersökningen.  

Trots ett tydligt uttryck för viljan att arbeta med brukarinflytande visar undersökningen att endast 30 procent av de svarande har en särskild budget för arbetet. De här resultaten är intressanta att ställa i relation till varandra – nästan 80 procent menar att område är prioriterat, men ändå är det en majoritet som inte har en avsatt budget för det här arbetet. Resultaten visar också att ungefär hälften av de svarande har riktlinjer för hur de ska arbeta med brukarinflytande. Samtidigt visar resultaten att alla som har riktlinjer är nöjda med stödet som dessa innebär för arbetet. 

– Vi är glada att viljan och intresset för att öka brukarinflytandet så tydligt kommer fram i undersökningen, men det är tydligt att det saknas såväl resurser som ett systematiskt arbetssätt. En utmaning som många delar är att resurserna för arbetet inte är tillräckliga, säger Conny Allaskog 

Ökat inflytande utvecklar verksamheten 

I övrigt framkommer det i undersökningen att närmare 90 procent av de svarande har genomfört någon form av brukarinflytandeaktivitet det senaste året. Nära nio av tio, 86 procent, menar att aktiviteterna bidrar till en positiv utveckling av verksamheten.  

Så här uttrycker en av respondenterna i undersökningen:  

“Målgruppens input gör att vi kan förbättra det vi redan är bra på och vi får reda på huruvida vi gör rätt saker eller inte.” 

På frågor kring samverkan med föreningslivet svarar nära fyra av tio, 38 procent, av de svarande kommunerna och regionerna att de inte genomför några aktiviteter alls tillsammans med patient-, brukar- och anhörigorganisationerna. Vi har också undersökt hur respondenterna uppfattar tillgången till föreningar som det offentliga kan samverka med i detta arbete. 40 procent anser att tillgången till föreningar är för låg, medan 22 procent upplever att tillgången möter behoven i stor utsträckning.  

– Här ser vi ett tydligt utvecklingsområde. Såklart är det olyckligt att så många anser att det inte finns tillräckligt med föreningar att samverka med. Men det kan finnas flera orsaker till detta. Vi tror dels att svaren sett något annorlunda ut om vi fått in fler svar från regionerna. Men det är troligtvis också så att lokala förhållanden spelar en stor roll. Många föreningar, särskilt de mindre, har ofta svårt att orka med på grund av bristande finansiering, resurser och engagemang. Det försvårar både samverkan och inflytande, menar Zarah Melander, intressepolitiskt ombud på NSPH och en av författarna till rapporten.  

Behov i arbetet med brukarinflytande 

På frågan om vad kommunen och regionen behöver för att utveckla sitt arbete med brukarinflytande är det framför allt utbildning för personal och chefer, bättre relation med civilsamhället, tillgång till kunskap och metodutveckling samt utökade resurser som efterfrågas.  

Medel för arbetet med brukarinflytande kommer generellt från extern finansiering och visar på hur betydelsefulla de stimulansmedlen som betalas ut av staten är för att arbetet ska fortgå. En av respondenterna lyfter stimulansmedel som den avgörande orsaken till att just den kommunen kunde utveckla sitt arbete med brukarinflytande. 

”Dessa stimulansmedel gör en fantastisk nytta och jag har planerat för det i tio år. Vi hade inte kunnat utveckla vår kommunala verksamhet utan dessa pengar. De har bidragit till brukarnytta – vi har verkligen omvandlat det till ’verkstad’. Exempelvis via utbildning av personal, nya verksamheter och aktiviteter för målgruppen. Socialtjänsten och kommunen hade aldrig satsat på målgruppen utan dessa stimulansmedel.” 

De regionala NSPH-nätverkens syn på arbetet med brukarinflytande

Som ytterligare en del av undersökningen om brukarinflytande till NPSH-rapporten 2024 genomfördes NSPH under våren 2024 intervjuer med företrädare från 19 regionala NSPH-nätverk eller likvärdiga nätverk. Resultatet visar att kontakten med regioner anses mer meningsfull, från patient-, brukar- och anhörigorganisationer, än kontakten med kommuner. Vanligast är samverkan genom formella brukar- och patientråd. 

Nätverken påpekade behovet av att utveckla kompetens om brukarinflytande, tydligare styrning, starkare lokalföreningar och bättre finansiering. De lyfte också att kommuner och regioner bör arbeta mer systematiskt, öka kunskapen och förbättra finansieringen för att stärka brukarinflytandet. 

–Brukarinflytande bör vara en självklar del av arbetet med psykisk hälsa, och organisationerna behöver erkännande och bättre resurser för att fortsätta sitt viktiga arbete, säger Conny Allaskog. 

Här kan ta du ta del av delrapport 2 NPSH-rapporten2024, delrapport 2  Om brukarinflytande inom psykisk hälsa i Sverige.

Läs hela rapporten “Det blir dyrare att leva ju sjukare jag är”