Mer än var tredje person har nekats vård på grund av beroende – vissa grupper drabbas särskilt hårt 

Personer som lever med en beroendeproblematik nekas många gånger vård eller stöd när de söker hjälp. Det handlar både om att nekas vård för psykisk ohälsa och att nekas annan vård eller stöd från hälso- och sjukvården eller omsorgen. Det visar en ny undersökning från Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa, NSPH, som släpps i dag.

– Jag blir djupt bekymrad när jag ser att så många nekas vård eller stöd dom själva upplever sig vara i behov av. Vi möter människor som nekats smärtlindring, fått sår sydda utan bedövning eller nekats medicin och socialt stöd, på grund av tidigare beroende. Att misstro och avvisa någon i utsatt läge visar på allvarliga brister i likvärdig tillgång till vård och stöd, säger Conny Allaskog, ordförande för NSPH. 

Fyra av tio personer (38 procent) i undersökningen uppger att de blivit nekade vård eller stöd av annan typ än beroendevård, på grund av sin beroendeproblematik, något som är ännu vanligare i vissa grupper. Bland de som saknar anhöriga eller nära vänner uppger upp till 55 procent att de nekats insatser. Skillnaderna är dock tydligast kopplade till utbildning, 63 procent med enbart grundskoleutbildning har nekats vård, jämfört med 29 procent bland högskoleutbildade. Resultaten visar på en strukturell diskriminering.  

-Ibland finns det förstås medicinska skäl till att en person inte erbjuds en viss typ av vård eller insats, men när vi ser att vissa grupper nekas vård i större utsträckning än andra visar det på en diskriminering som inte hör hemma i svensk hälso- och sjukvård, säger Conny Allaskog. 

Rapporten visar också att en av fem personer inte fått någon vård eller stöd alls för sitt beroende. Samsjuklighet mellan beroende och psykisk ohälsa är dessutom vanligt förekommande. Nästan två tredjedelar har sökt vård för sin psykiska ohälsa, men nästan var femte (19 %) har nekats denna vård. I gruppen med pågående beroende är situationen ännu allvarligare, var fjärde person (25 %) har inte fått den hjälp de behöver.  

Undersökningen visar också tydligt att vården brister i att samordna insatser. Endast 36 procent av dem som får vård för psykisk ohälsa upplever att insatserna är väl samordnade, trots att en helhetssyn och samordning är avgörande för att ge effektiv hjälp. 

– Många som söker vård har en komplex livssituation med både beroende och psykisk ohälsa, men möts ändå av avvisanden eller bristande samordning. När var fjärde person med pågående beroende nekas vård för sin psykiska ohälsa och när insatserna inte hänger ihop, då sviker vi människor i ett av deras mest utsatta lägen, säger Conny Allaskog. 

Resultat i korthet 

Resultaten bygger på en enkätundersökning besvarad av 1078 personer. Undersökningen genomfördes februari 2025. Resultaten finns sammanställda i NSPH-rapporten 2025 “Jag är så mycket mer än det här”. 

• 38 % har nekats vård eller stöd utanför beroendevården på grund av sin beroendeproblematik 

• 63 % av personer med endast grundskola uppger att de har nekats vård eller stöd 

• 19 % har nekats vård för psykisk ohälsa – 25 % bland dem med aktivt beroende 

• Endast 36 % upplever att vårdinsatserna samordnas väl 

NSPH-rapporten 2025