Regeringen ökar risken för att fler människor drivs in i fattigdom.
Att förbättra människors ekonomiska villkor handlar inte bara om rättvisa och mänskliga rättigheter – det är också bra för samhället, skriver representanter för den ideella sektorn.
Trots löften från politiskt håll om ett inkluderande samhälle lever många med funktionsnedsättning och psykisk ohälsa i livslång ekonomisk otrygghet. Decennier av politiska beslut har urholkat Sveriges trygghetssystem.
Oavsett vilken regering som tillträder efter höstens val behöver den se till att regler och villkor i trygghetssystemen inte tvingar människor till skuldsättning eller fattigdom.
Myndigheten för delaktighet visar i sin uppföljning av funktionshinderspolitiken 2025 att en av fyra personer med funktionsnedsättning riskerar att leva i fattigdom. Det är mer än dubbelt så många jämfört med resten av befolkningen. Även andelen som har svårt att få ekonomin att gå ihop är mer än dubbelt så hög bland personer med funktionsnedsättning.
Och i NSPH:s rapport Det blir dyrare att leva ju sjukare jag är uppger över 60 procent av personer med psykisk ohälsa att de känner ständig oro för sin ekonomi. Ekonomiska problem tas också upp i omkring var fjärde samtal till organisationen Minds självmordslinje.
Bakom siffrorna döljer sig en vardag av svåra val: att välja mellan livsnödvändig medicin och mat, eller att avstå från nödvändiga inköp.
Ideella organisationer ser att allt fler, även personer med funktionsnedsättning, behöver hjälp för att få sina mest grundläggande behov tillgodosedda – till exempel genom att hämta matkassar.
Arbetslösheten är väsentligt högre bland personer med funktionsnedsättning och personer med psykisk ohälsa jämfört med befolkningen i stort.
Om fler fick rätt stöd och arbetsplatser blev mer inkluderande, skulle många fler kunna jobba. Men det finns också personer som inte kan arbeta. För dem som saknar eller har låg inkomst är ekonomiskt stöd från välfärden – samhällets trygghetssystem som sjukersättning, aktivitetsersättning och försörjningsstöd – nödvändigt för att de ska klara sig.
Idag gör reglerna i trygghetssystemen ofta att människor känner mer stress istället för att känna sig trygga.
Ett av huvudproblemen är att regelverket är ett lapptäcke av statliga, regionala och kommunala ersättningar, avgifter och regler som inte hänger ihop. Ingen instans har ett samlat ansvar för hur systemen tillsammans påverkar den som behöver hjälp.
Ersättningarna har under lång tid inte höjts i takt med löner och levnadskostnader. Sjuk- och aktivitetsersättningen har blivit mindre värd eftersom den inte har justerats automatiskt efter prisökningar. Det gör att allt fler tvingas söka ekonomiskt bistånd som en sista utväg – men det stödet är inte tänkt att fungera som en långsiktig lösning.
Inspektionen för socialförsäkringen har rapporterat om brister i rättssäkerheten i Försäkringskassans handläggning. Trots det väljer regeringen nu att skärpa reglerna, bland annat genom att införa fler sanktioner i socialförsäkringarna och ställa högre krav för att få försörjningsstöd. Det ökar risken för att fler människor drivs in i fattigdom.
Sverige behöver göra det som krävs för att vända utvecklingen och se till att alla i samhället har rätt till en tillfredsställande levnadsstandard.
Den tydliga ojämlikheten i levnadsvillkor måste åtgärdas om Sverige ska leva upp till sina åtaganden enligt Funktionsrättskonventionen, antagen av FN.
Att förbättra människors ekonomiska villkor handlar inte bara om rättvisa och mänskliga rättigheter – det är också bra för samhället. När fler får bättre ekonomi ökar konsumtionen, vilket stärker ekonomin och leder till bättre folkhälsa.
Vi vill att den regering som tillträder i höst:
• Tillsätter en utredning med uppdrag att göra en samlad översyn av den ekonomiska situationen för personer med funktionsnedsättning och personer med psykisk ohälsa.
• Höjer och indexerar sjuk- och aktivitetsersättningen så att den följer löneutvecklingen.
• Säkerställer att regler och villkor i trygghetssystemen inte driver människor in i skuldsättning eller fattigdom – och att tillämpningen anpassas efter individens faktiska förutsättningar.
Ingen ska bli fattig på grund av funktionsnedsättning eller psykisk ohälsa.
SKRIBENTERNA
Nicklas Mårtensson, ordförande för paraplyorganisationen Funktionsrätt Sverige
Conny Allaskog, ordförande för paraplyorganisationen NSPH, Nationell samverkan för psykisk hälsa
Rickard Bracken, generalsekreterare för organisationen Mind
Kristina Båth Sågänger, förbundsordförande för RSMH, Riksförbundet för social och mental hälsa
info@nsphskaraborg.se