Riksdagspartiernas satsningar inom psykisk ohälsa – tillbakablick på NSPH:s politikerutfrågning

Positiv syn på samsjuklighetsreformen

Partierna var överlag positiva till samsjuklighetsreformen och att den nu genomförs. Dan Hovskär (KD) beskrev reformen som ett viktigt steg på vägen för att samla stödet till personer med psykisk ohälsa och skadligt bruk eller beroende samt för att stärka det förebyggande arbetet med denna målgrupp.

Samtidigt uttryckte Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet oro inför införandet av propositionen som följer på samsjuklighetsutredningen. ”Vi står bakom att den ska införas, men vi är också oroliga, därför att vi inte tyckte att det fanns tillräckligt med tydlighet i den här propositionen om vem som verkligen ska göra vad, och inte tillräckligt med stöd från statligt håll när det gäller finansieringen”, sade Anna Vikström (S).

Jakob Olofsgård (L) ifrågasatte denna ekonomiska oro och betonade istället vikten av att regionerna ska följa upp det man ålägger dem: “Regeringen tillför medel för att komma igång med (samsjuklighetsreformen). Ursäkter bör inte finnas angående medel, utan det handlar om att man ska få det att fungera.”

Anhörigas roll och behov av stöd

Det fanns en bred enighet om att anhöriga idag bär ett alltför stort ansvar som behöver lyftas från dem. Leonid Yurkovskiy (SD) framhöll vikten av att förhindra att människor med psykisk ohälsa hamnar mellan stolarna, så att anhöriga inte behöver bära lasten till att börja med.

Christofer Bergenblock (C) lyfte civilsamhället och ideella organisationer betydelse i anhörigstödet: ”(De ideella organisationerna) kan erbjuda mycket av den här hjälpen och därför vill vi också stärka upp stödet till just civilsamhället, där vi ser att de verkligen behövs för att vi ska klara av detta.” Karin Rågsjö (V) lyfte även Fontänhusens betydelse: “Om man utvecklar den typen av verksamhet med samhörighet med stödfunktioner, då lättar anhörigas slit.”

När det gäller frågan om ett riktat statsbidrag till kommunerna för att stärka arbetet med anhörigstöd gick partiernas åsikter isär. Nils Seye Larsen (MP) tackade NSPH för förslaget och ville ta med det vidare i sitt parti. Han betonade samtidigt att Miljöpartiet i första hand vill se större generella statsbidrag, eftersom kommunerna har svårt att hantera många små, riktade satsningar: ”Vi vill ha mer generella statsbidrag för att kunna ge kommunerna förutsättningar att jobba med anhörigstöd och annat.”

Cecilia Gustafsson (M) menade att kommunerna behöver få långsiktiga förutsättningar för att de ska kunna identifiera personer som behöver stöd i tid, snarare att införa riktade statsbidrag. Dessa anser hon ofta blir kortsiktiga och riskerar att rinna ut i sanden.

Ekonomisk utsatthet för personer med psykisk ohälsa

När samtalet kom in på ekonomisk trygghet uttryckte partierna en bred enighet om behovet av att utreda hur förändringar i trygghetssystemen har påverkat personer som lever med psykisk ohälsa. En majoritet av partierna var också positivt inställda till att höja och indexera sjuk- och aktivitetsersättningarna.

Nils Seye Larsen (MP) betonade vikten av att granska den ekonomiska politikens konsekvenser för målgruppen och lyfte behovet av en stabil trygghet: “Vi måste skapa en grundtrygghet så att människor kan andas ut, så att de sen kan fokusera på sin hälsa och så småningom kunna ta sig tillbaka till livet, det människor vill.”

Utfrågningen visar att det finns en bred politisk vilja att stärka stödet för personer med psykisk ohälsa, skadligt bruk eller beroende och deras anhöriga, men också tydliga skillnader i hur detta ska genomföras. För NSPH blir det fortsatt viktigt att följa utvecklingen och de löften och ambitioner som uttryckts av riksdagspartierna, i synnerhet efter valet 2026.

Politikerutfrågningen genomfördes av NSPH:s ordförande Conny Allaskog och Zarah Melander, intressepolitiskt ansvarig på NSPH.